Fiskbestånden i Östersjön har sedan början av 1980-talet genomgått en omfattande förändring. Stora predatorer, som torsk (Gadus morhua) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i antal medan det finns tecken på att storspigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat. Denna sannolika ökning av storspigg skulle kunna ha att göra med minskningen av både torsk och abborre som predatorer i de kustnära tångbältena. För att undersöka detta utfördes ett mesokosmexperiment där torskens och abborrens förmåga att predera på storspigg undersöktes, både i ljus och mörker. Hypoteserna som arbetet utgick ifrån var att torsk var en bättre predator i mörker än i ljus och att torsk var en bättre predator än abborre i mörker.Resultaten visar på att torsk är den bättre predatorn i både ljus och mörker, samt att den är lika framgångsrik i mörker som i ljus.

This essay discusses the import of cod (Gadus morhua) in Sweden during the Middle Ages through isotope analysis of cod vertebrae. The isotope analysis is used to trace the cods origin to either the Baltic Sea or the Atlantic Ocean. The bones were subjected to d13C, d15N and d34S analysis; 64 of  the analyzed bones met the quality criteria. The isotop data showed that import of Atlantic cod was significant in medeval Sweden. The analysis suggests that there is no specific time or event that the sites start to import cod but this varies from site to site. .

Den ökande frekvensen av algblomningar i Egentliga Östersjön har resulterat i ökad utbredning av syrefattiga bottnar. Detta har fått till följd att flera ekosystemtjänster i regionen Hanöbukten har påverkats negativt. Utbredning har medfört försämrade möjligheter för yrkesfiskarnas huvudfångst torsken (Gadus morhua) att reproducera sig, och befolkningens vilja att resa till drabbade områden minskar i takt med algblomningarna vilket innebär mindre inkomster för turistnäringen. Undersökningar och beräkningar visar på att Sveriges befolkning är villiga att betala 7,5 miljarder SEK för att uppnå målen i Baltic Sea Action Plan, vilket innebär en motsvarande summa för Hanöbukten på 600 miljoner SEK. Flera alternativ av syresättning av djupvattnet har presenterats med syfte om att minska frekvensen återkommande algblomningar och därigenom förbättra den ekologiska statusen för området.